dagen efter kvällen före
Oj, såg nu att jag upprepat mig om franskaprovet. Inte med mening, men inte så konstigt.
Inte så konstigt då heller att det helt enkelt gick (ursäkta mig) på röven idag.
Fy fasen, sämsta provet sen romarriket i sjuan. Och det säger en del, fråga frida.
Men om man nu ska sluta blicka bakåt och istället kasta ett ögonkast mot framtiden och nuet,
så mår jag bra nu. Låt oss sluta prata om det. Eller, jag ska sluta. Jag ska sluta.
Nu.
IALLAFALL, när jag tryckte igång mammas gamla pc nu så upptäckte jag att jag var sugen på att lyssna på lite Paolo idag. Och det var sannerligen ett bra val, hela min kropp och själ blev lycklig av mannens röst idag. Hans toner completade mig liksom.
it was in love i was created, and in love is how i hope i die.
så sant.
http://open.spotify.com/track/3dsKwCBFczXMnE4EuhVsvn
denna man förgyllde min afton. fortsätt så tack.
