I have a goal.
ergo: inte plugga.
Det är därför jag har putsat mina fönster idag. Och det är därför jag ska fika med Frida hos familjen Barnvakt (kommer inte ihåg deras efternamn just nu, förlåt men det var länge sedan jag var där) om en timme, och gå på bio ikväll med Frida, Sanna och Linnéa.
PÅSKLOV I LIKE WOHO.
(proven som jag kommer att faila på i nästa vecka, inte så mycket WOHO. mer wäääääh jobbigt *slå sig själv i huvudet med en sten*)
Ayayayyyayyyy
Lärdomar och livskunskap
små neon-pinnar som lyser kan vara multifunktionella och underhålla kajsa en hel kväll,
jag kommer att vara den första anställda på kullzénska med faktisk karisma,
fyra-åringar likväl som deras föräldrar gillar BOP-IT,
adele är för mig ännu en gång en människa att se upp till.
Och för väldigt långa sms tar det väldigt lång tid att komma fram.
Till blåbärsskogen och tillbaka
Jag började att gå grisarundan, en liten runda runt kvarteret på tjugo minuter. Men när jag kommit till en bit på vägen så uppenbarade sig en sidosväng. Jag undrade jag hur lång den vägen var och sedan tog jag reda på det. Jag gick, gick och gick i nästan trekvart åt ett håll tills vägen inte längre var en väg utan en grusstig och den inte ledde längre fram än till en tät skog.
Då vände jag.
Solen sken, det blåste lagom och när jag vid ett tillfälle tittade ut över åkrarna fick jag en intensiv mormor och morfar-känsla, den känslan jag fick när jag var mindre och tittade ut från deras trädgård och såg den skånska slätten och alla vindkraftverk vars vingar jag aldrig lyckades följa med blicken längre än typ fyra sekunder. Blåsten som aldrig upphörde, inte ens på de varmaste juni-dagarna var det vindstilla hos mormor och morfar.
Det blev en sentimental promenad. Dels för fler barndomsminnen som poppade upp på min näthinna likt snödropparna i marken, och dels för att jag påmindes av de minnen jag kanske inte kommer att få uppleva på grund av dåliga beslut och trasiga relationer.
Min mp3 gick på shuffle och den visade att den än en gång känner mig bättre än vad jag känner mig själv. En salig blandning gjorde mig extra känslosam, typ som att jag plötsligt såg och kände allt tredimensionellt. När jag trodde att den perfekta låten var slut kom nästa, och nämen hoppsan, den var ännu bättre.
Jag kunde inte komma undan stressen ens på promenaden, men det gjorde inte så mycket. Att titta på mobilen tillräckligt ofta gjorde bara att promenaden verkade evig.
There's no halo round my head, no
Klaaaaad poooooosk. Typ inte tacky alls.
Min favorit är tolvan
I wonder like a flunder
Jag skyller på hans dåliga smak, men jag tror att jag egentligen bara är bortskämd och näbbig. Eller nåt. Hursomhelst blir påskafton hos mamma. Så det så!
Dagens dag i dagliga dag-bilder.
Läskig varg som bor i min bok.
Tihi, maja är seppe
Spexig eller sexig?
NAW!
looks like a girl
En litten ordvits tyckte jag var i sin ordning.
Lalala
Nu: tv på datorn och ostmackor med oboy. Jag är sannerligen en REDIG ungdom.
Gött liv.
Hhehhehehehhehehe
Alltså, Johan-Erik.
Han är inte bara snygg,
han är skåning också.
Mmmmmm
Bilen brinner
Idag har jag varit lagom produktiv. Visserligen har jag nu en tresidig egengjord sammanfattning av cirka tjugo sidor i boken, men det tog sin lilla tid eftersom jag hela tiden var tvungen att kolla så inget nytt hände på facebook, tradera, kenzas blogg eller se ifall jag inte behöver någon ny musik till min mp3 och i så fall leta igenom spotify, spela in musik, döpa om allt på media player och sedan se till så att det faktiskt kom in i min lille spelare. Först då blev jag nöjd och då kunde jag återgå till att skriva igen. Så ni förstår att det tog en bra stund. Sedan var det planerat att ta en väldigt lång promenad i det ljusa vårvädret som har kommit just idag, tack vare att vi flyttade fram tiden sextio hela minuter. (Eller flyttade fram klockan. Eller hur man säger.) Men när jag äntligen kände mig mogen, alltså för en kvart sedan, ser jag att det inte bara är mörkt ute utan att det faktiskt också regnar. Och jag som ville inviga min nya vårjacka på en promenad runt Bergavik. Shiit också.
Nej, det blev till att öva glosor till imorgon och det är nog inte en så dålig idé eftersom det är engelskaläxorna just som jag brukar faila på, synd att det är så förbaskat tråkigt bara. Men när jag är klar här ska jag eventuellt våga mig ut på en snabbis-promenix, baraföratt, och sedan påbörja en lång nattning av mig själv en söndagskväll som denna. Det kan jag behöva.
Jag lyssnar på Florence Valentin nu. På Spring Ricco-albumet låter alla låtar typ likadant, vilket är tråkigt egentligen, men det är skönt när man tycker att en låt är väldigt bra för då blir alla låtar liksom lika bra. Det är som att lyssna på en låt om och om igen utan att bli trött på den. Och Love är snygg.
Alice i underlivet
NEEEEE. Alice i UNDERLANDET hette den. Filmen som jag såg igår alltså. (Jag kom inte ens på det skämtet själv, jag snodde det av en klasskompis jag mötte igår. Förlåt Josse)
Men I ALLA FALL, Alice i underlandet. Bra film. Man blev lite förvirrad av alla skeva människor och tecknade djur som såg ut som riktiga djur. Men det var så färgglatt och det täckte upp för det mesta som var dåligt. Jag är som ett litet barn som bara behöver lite färgglada dukar för att ha roligt en eftermiddag. Skönt kan man tycka.
Kul var också att både Frida och jag hade önskat samma sak, att Johnny Depp och Alice skulle bli tillsammans på slutet. Det hade ju satt en liten knorr på rullen så att säga. 
Igår köpte jag också en vårjacka. 40 kr på Stadsmissionen fick jag ge, känns ganska överkomligt. (;P;P;P;)) Nu kan jag slippa min tjockiskappa. Gun och Frida fyndade också, skor och jackor och gudvetvad. Stadsmissionen är awesome.
Nu ska jag skriva klart svenskan så att jag kan skriva ut min eget skrivna sammanfattning imorgon. Dutti Johanna.
Min lördag
Gör popcorn. Översaltar. Äter överbliven sockerkaka. Med mjölk.
Pluggar lite mer.
Funderar på mat.
PANIK
Jag har gått runt dom här dagarna efter rom och bara väntat. Väntat på vaddå? Kanske på att förstå att jag faktiskt är hemma i kalla kalmar igen och att jag kanske aldrig någonsin kommer åka tillbaka till italien? Kanske på att få ta igen de timmar att sova som jag förlorat under veckan med alla hårda partynätter? Eller rentutav väntat på att växla tillbaka mina eurosar som blev över?
NEJ. Jag väntar på friend requests. På facebook.
Alla i gruppen som var iväg får typ 45 requests varje halvtimme. Jag har fått typ tre. SEN JAG KOM HEM.
Så då tänkte jag på att det kanske är min profilbild? Jag har ju cyklopbilden just nu och folk känner kanske inte igen mig under de där blåa plastglasen. Det MÅSTE ju vara så.
Dagens Mission:
- byt profilbild till en snygg.
inte okej längre?
OBSOBSOBS, INTE MINA PICS, OMG INTE MINA BILDER
Orkade inte titta igenom alla eftersom det är typ tusen stycken och jag har ett liv, hallå.
Så här är ett urval typ. ENJOY
(Och om det är orättvist att några inte är med eller att jag ser ut som ett mongo på sista bilden så skyll på grabbarna med systemkamerorna från rimun)
Live from ROMA
Nu skriver jag sadar jobbigt inlagg utan de tre sista bokstaverna i alfabetet. Det beror pa att jag ar i Rom. Jag har det lovel har i Rom. Har traffat flera nya trevliga manniskor, bland annat Edward Cullen, och ocksa "gamla" danskar. FN-rollspelet gar helt okej, tror inte jag kommeratt bli basta delegat men jag kommer forhoppningsvis kommas ihag om jag genomfor min lilla plan imorgon. I WILL TELL YOU ALL ABOUT IT LATER.
Bor hos italiens trevligast familj och har atit pizza, pasta, tiramisu och allt var som vantat sjukt mycket godare har an i Sveden. Mat ar SA deras grej har.
Nu ska Gunsan och jag ta oss en tupplur. Hon ar arg for att hennes facebook inte funkar. Gunsan ar extremt gullig nar hon ar arg.
PUSSPUSS till er alla i Kalmar, fastan jag har det bra sa saknar jag er. (ocksa ni i ume och england)
Tur att youtube finns då att muntra upp mig. Med det här:
awesome guy
ARG (men samtidigt galet taggad)
Ibland blir jag riktigt irriterad på vissa familjemedlemmar. Vemsomhelst av mina systrar eller mina föräldrar (eller föräldrars sambos vänner) kan göra mig så sur att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Ibland är det ett bråk, ibland är det något som de inte vet att de gör, eller så är det den oerhört dåligt valda tajmingen.
Ikväll har det varit lite av varje. Och ikväll, just ikväll känns det som ett personangrepp mot mig vad någon än gör. För imorgon ska jag åka på den längsta klassresan jag har och förmodligen någonsin kommer att vara på, och det känns bara inte okej att inte vara lika exalterad som jag och mina klasskompisar har varit hela dagen.
Så därför blir jag arg, skriver ett blogginlägg och går och lägger mig.
Och fantiserar om morgondagen. Godnatt.
250 tracks!
Och jag har gjort en sexton timmars-spellista för Emmaboda.
Är jag väldigt efter om jag inte har upptäckt hur bra Johnossi förrän nu?
Real good.
Idag var jag på arbetsintervju på Kullzenska och jag kan inte uttrycka i ord hur mycket jag vill ha det jobbet.
Förstår ni hur bra jag skulle passa i huckle?
